Kathe shirden (astaren) te inklen romane shkole kai siklyaren pen i
romani ćhib vi o romanipen, o romano sanskrtipen thai puranipen. Kadya
si i romani Gandhiskri shkola (Zvolenostar) (2004 bershestar). Vi ande
aver mashkarutne shkole andar Bratislava thai Koshice siklyaren pen i
romani ćhib vi o romanipen sar ek kotor andar lengo siklyaripnasko
programo.
Mishto avilyan ki Vikipidiya, i mesti enchiklopidiya savya vi tu shai
te lekhaves (xramosares) la.
Kashte janes mai but sar te das vast te baryol i Vikipidiya, drabar
(chitisar) o sikavno.
Akana, andi romani Vikipidiya si 532 lekha (artikolurya) so bariven.
Acest text este disponibil sub licența Creative Commons cu atribuire
și distribuire în condiții identice; pot exista și clauze
suplimentare. Vedeți detalii la Termenii de utilizare.
O palutno paruvipen 05:13, 23 deshtonai 2008.
Prinjardo phandipen ko lekh
Pashvipnaske paruvimata
Kadava lekh si bibarilo, akana si numa ekh kotor. Kana janes buteder,
shai te lachhares les.
O Xoakin Kortes (11 Februara 1969), Spaniyolikanes: Joaquín Cortés, si
ekh Romano khelavno andar i Spaniya. Biyandilo kay Kordoba
(Andalusiya). Vov thay leski familiya gele kay Madrid (1981) thay
kothe o Xoakin shirdya te siklyovel sar te khelel mishto. Ando 1992to
bersh vov kerdya leski trupa so xamisardya o flamenko, o baleto thay o
moderno khel. Ando 1995to bersh vov kheldya duye filmonge, La flor de
mi secreto ("Miri garavdi luludi") thay Flamenko. Ando 2000 bersh
kheldya dro TV-serialo Gitano ("O Rom"), ando 2004 - dro filmo
Vaniglia e Cioccolato.
Yekh standardizaciako zumavipen kerdivel ande shkole Rumuniake. Kothe,
o Gheorghe Sarau kerel pustika (lila) thai lavustika (dikcionarya), te
zhutisaren o siklyaripen la romane ćhibyako le ćhavenge so janen vai
na i ćhib familiyatar. Vov respektisarel le Marcel Courthiadeske
rodimatenge (ke si trin straturya la romane ćhibyake thai ke nai yekh
chachi vlax romani ćhib/dialekto) thai lenge zumavimata te kerel yekh
standarduni ćhib pashal i purani ćhib.
